en trädkoja i skogen

Trädkojan – en mötesplats i vildmarken

Projektet Trädkojan är ett av Leader Mittland Plus avslutade projekt. Föreningen Storöringens Fiskeklubb ville utveckla en unik mötesplats
långt inne i skogen i Lögdö vildmark, Timrå kommun.

—Vi har byggt en trädkoja som vi kallar för slottkojan. I den ska vi ha grupparbete, övernattningar och lite aktiviteter som kan gynna människor. Att sitta spana efter djur kanske, säger projektledaren Ingela Dahlin, med ett skratt.

Föreningens ambition var att skapa en plats där skolor, ungdomar, och civilsamhället kan samlas för olika aktiviteter i naturen. Idén om en trädkoja föddes för att föreningen var i behov av fler skyddade platser att vara på, särskilt under dåliga väderförhållanden. Den ska fungera som ett komplement till övriga aktiviteter, då kojan är en passande plats för övernattningar och samlingar. Ingela Dahlin berättar om utmaningarna vid bygget av kojan, som byggdes av två snickare från Hälsingland.
—När de byggde takstolarna fick de först skotta två meter snö i minus 20 grader, sen bära timmerstockarna och vinscha upp dem, då det är sju meter upp till taknocken, så det var verkligen prövningar, berättar Ingela Dahlin.

En naturnära mötesplats för alla

Trädkojan har inte bara blivit en plats för övernattning, utan är också plats för lärande, gemenskap och naturnära upplevelser. Sedan bygget startade har kojan haft besök av olika grupper, bland annat skolklasser, utrikesfödda kvinnor och ungdomar från Timrå. Genom att använda kojan för grupparbeten, djurspaning och andra aktiviteter, har den blivit ett viktigt tillskott för både föreningen och bygden.
Stödet från Leader Mittland Plus och arbetet från ideella krafter har varit avgörande för att kunna förverkliga projektet. Ingela Dahlin och föreningen slår ett slag för att fler människor ska få uppleva naturen och trädkojan.
—Att folk ska söka sig hit, det är en naturupplevelse att vara vid den här slottskojan och man kan gå dit upp och kan sitta där och fika och titta ut över sjön och så där. Vi önskar mer människor. Ut i naturen och upplev!

Se filmen om projektet.

interiör inne i kojan

Trädkojan inifrån.

Besökare inne i kojan

Besökare inne i ”slottskojan”.

Ingela D, projektledare står vid elden och steker fisk.

Ingela Dahlin, steker fisk som besökarna får smaka.

bild på vacker natur och ett vindskydd på håll

Projektet Bergeforsfisket lockar turister till Indalsälven

I den natursköna miljön vid Indalsälven i Timrå kommun finns ett av Leader Mittland Plus avslutade projekt. Det är Bergeforsens fiskevårdsområdesförening som arbetat för att göra området mer tillgängligt och inbjudande för både turister och lokalinvånare.

Genom att skapa nya rastplatser, förbättra stigar och bygga andra bekvämligheter har projektet gett området ett rejält lyft och lockat fler att upptäcka naturen. Initiativtagaren till projektet är Annelie Hamrin och hon berättar mer om varför projektet kom till.
—Vi har gått ut och frågat i fiskevårdsområdet vad våra gäster vill ha för förbättringar. Många nämnde tillgänglighet och trivsel, så vi utgick ifrån det och har utvecklat otroliga mötesplatser här ute i älven, berättar hon.

Förbättrad infrastruktur gynnar turismen

Bergeforsens fiskevårdsförening har samarbetat med markägare, föreningar och Timrå kommun för att utveckla området. Tillsammans har de bland annat byggt ett vindskydd med eldstäder och de har satt upp bänkar och bord vid älven och anlagt landgångar och ramper för att göra det enklare att komma nära vattnet. Dessutom har en mulltoalett placerats på en liten ö i älven och nya vägskyltar har satts upp längs stigar och leder. Genom att förbättra infrastrukturen hoppas föreningen locka fler besökare till området, vilket gynnar den lokala turismen och skapar fler möjligheter för friluftsaktiviteter och fiske. Projektet handlar också om att skapa mötesplatser där människor kan umgås och koppla av i naturen.
—Jag får ofta höra att många säger att det blivit så fint, rent och tillgängligt. Man går ut med hunden, eller promenerar runt älven. Många utländska turister som väljer den här platsen för att vi gjort det bekvämt. Det är ju kul att de kör upp på stranden med båten och sätter sig här med likasinnade. Det blir en vänlig stämning då, säger Annelie Hamrin.

Utmaningar längs med vägen

Självklart har det funnits några utmaningar längs vägen. Exempelvis tog det längre tid än väntat att få bygglov och dispens från strandskyddet tog längre tid än väntat, och det var också kostsamt. Att transportera byggmaterial till avlägsna områden med båt var inte heller alltid lätt.
Leaderstödet har betytt mycket och Annelie Hamrin ser ljust på framtiden:
—Projektet har gett oss en bra bas att jobba vidare med. Nu kan vi bjuda in gäster på kurser och man kan laga mat här, det finns en toa, så tack vare det kan vi utveckla vår verksamhet.

Se filmen om projektet.

Annelie Hamrin, projektledare och initiativkraft i projektet.

Vindskydd som tagits fram.

Två män sitter på klippblock

Snickare Fredrik Forsling och snickare Fredrik Lybeck har hjälpt till i projektet.

Marknadsstånd i Lögdö Bruk.

Gårdsbutiker och mathantverkare utvecklade sin försäljning

Projektet Ökad direktförsäljning är ett av Leader Mittland Plus avslutade projekt. I en snabb föränderlig omvärld, blev det många utmaningar för projektet, men de kämpade vidare med att utveckla sin direktförsäljning trots osäkra tider.

När projektet lanserades var bakgrunden allt annat än stabil. Med sjunkande besöksantal på marknader och mässor stod många producenter inför en tuff verklighet.

—Vi såg redan 2019, när projektet startade att de traditionella marknaderna tappade i besöksantal. Andra digitala kanaler tillkom och vi behövde göra en satsning för att bibehålla försäljning. Sen kom coronan och därefter ukrainakriget, som gjorde att vi fick fler utmaningar att ta hänsyn till, berättar Lena Liljemark, ansvarig för projektet.

Facebook var en försäljningskanal, där projektet utvecklade konceptet Reko-ring, som också blev en räddning när coronan slog till med full kraft i början av 2020.

Det var en omskakande tid. Projektet visste inte om man kunde arbeta med direktförsäljning överhuvudtaget i början av pandemin, men efter ett tag fick de veta att de kunde använda sig av enskild torghandel. Det konceptet använde man sedan genom hela pandemin. Samarbete mellan varandra blev en livlina för många av matproducenterna.

—Många av dessa småföretagare lyckades hålla omsättningen uppe och i slutet av 2020 kunde vi jobba mer med gårdsbutiker. Vi samarbetade tillsammans och vi uppmuntrade dem som låg någorlunda centralt att sälja åt andra, som låg längre ifrån. På det sättet kunde vi hjälpa varandra så långt det gick, berättar Lena Liljemark.

Broschyren Matrundan gavs ut

En ovärderlig resurs i projektet under den här tiden, var broschyren Matrundan som gavs ut. Där presenterades alla gårdsbutiker och mathantverkare och foldern skapade en bra överblick för alla gårdsbutiker som finns i området. I slutet av 2021 lättade restriktionerna något och projektet kunde ha sin första julmarknad.

—Det var ju det som var planen hela tiden, att ha lokala marknader. Vi kör fortfarande påsk- och julmarknader, fast projektet är avslutat.

Men trots lättade restriktioner, fanns fler utmaningar. Höga priser på råvaror och inflation under Ukrainakriget pressade många producenter och försäljningen i reko-ringen blev allt svårare, men leaderstödet har under den här tuffa perioden betytt mycket.

Vi behövde det här projektet under corona och utan det hade vi gått omkull redan eller lagt ner, så det har varit jätteviktigt för oss. Det ser ljusare ut nu, så vi hoppas på ljusare 2025, avslutar Lena Liljemark.

 

Lena Liljemark

Lena Liljemark, ansvarig för projektet.

Handel pågår under vintermarknad i Lögdö bruk.

Det krävdes samarbete mellan olika försäljare under projektet.

bild på böcker Ånge bokhandel

Ånge bokhandel – en kreativ mötesplats och kulturbärare

När den gamla bokhandeln i Ånge stod inför nedläggning var det många i samhället som kände sig bekymrade. En grupp engagerade personer bestämde sig tidigt för att ta tag i saken och rädda bokhandeln från att försvinna. Det var inte bara en affärsverksamhet som skulle räddas, utan också en viktig mötesplats för samhället och kulturen i Ånge.

Ånge bokhandel är ett av Leader Mittland Plus avslutade projekt. Göran Fjellström, en av projektets driftiga personer, berättar mer om starten.
— Det var tufft här i centrum ett tag, flera butiksnedläggningar och så. Vi var några som kände att nu får det vara nog, därför kom vi överens att vi tar över bokhandeln och försöker utveckla, för att få ny kraft. Omstarten av bokhandeln har betytt mycket för Ånge och utvecklingen har lett till att bokhandeln blivit en mötesplats som samspelar med det som händer i samhället. Sker andra evenemang i Ånge så är bokhandeln med på ett hörn, antingen genom att förmedla biljetter eller serva andra företag med varor och inköp.

Ett unikt besöksmål som bubblar av kreativitet

Det har inte bara handlat om att hålla bokhandeln vid liv, utan också om att skapa något
unikt och spännande för besökarna. För att uppmärksamma evenemang och skapa intresse har bokhandeln använt sig av kreativitet på många sätt. Bokhandeln har bland annat arrangerat gratis arrangemang och varit duktiga på att tänka utanför boxen och väcka uppmärksamhet. Göran Fjellström, projektledare berättar mer.
— Vi försöker alltid att bredda oss, bland annat under pandemin, fick vi hålla våra författarbesök utomhus. Vi hade en författare som satt ute på gatan vid ett gammalt skrivbord och i fin väst för att signera böcker, en annan skjutsade vi hit med snöskoter och vagn när han hade författarsamtal. Vi gör mycket för att väcka uppmärksamhet.

Uppmärksamheten och en tydlig strategi i sociala medier har lett till att bokhandeln fått många följare från hela Sverige. Göran Fjellström berättar att märks av på besöksantalet.
—Idag har vi en bra bok- och pappershandel, men vi har också bidragit till samverkan här i Ånge och vi har blivit ett besöksmål. Vi har kundunderlag hela vägen mellan Sundsvall och Östersund, många Bräckebor kommer hit.
Projektet är nu avslutat och en ny ägare tar över butiken. Vad började som en enkel idé om att bevara en lokal bokhandel, har nu blivit ett exempel på hur ett lyckat leaderprojekt leder till samarbete och kreativitet som i sin tur ger nytt liv åt både en butik och en hel bygd.

 

Göran Fjellström, projektledare och drivande kraft för Leader Mittland Plus avslutade projekt ” Ånge bokhandel”.

My Paulsson och Rasmus Fjellström, som tagit över bokhandeln under hösten.

 

Se filmen om projektet.

en grillkåta

Marcusgården – en plats för återhämtning, gemenskap och hållbar utveckling

På en plats där vägen slutar och naturen tar vid, har ett passionerat projekt vuxit fram. Det är föreningen 173 Event som skapat en plats, beläget i byn Holmsjö, där den äldsta gården i området har stått som en trygg punkt för generationer. Platsen är ett ställe för avkoppling, gemenskap och hållbar utveckling. Projektet, som växte fram långt in i den jämtländska skogen, är ett av Leader Mittland Plus avslutade projekt.

—Vi lever alla i en stressig vardag och jag tror att många kommer att nappa på idéen att åka ut till skogen där vägen slutar och vandra, fisk och laga mat av det de själva fångat eller plockat och att göra eld i grillkåtan, berättar initiativtagaren Erika Tengström.
För att förverkliga sin vision byggde föreningen upp en badtunna, bastu, bryggor och en grillkåta. De har också röjt skog, anlagt planer för odlingar och påbörjat renovering av stugor för att kunna erbjuda övernattningsmöjligheter. Stora delar av arbetet har genomförts tillsammans med lokala hantverkare. Projektet har inneburit många ideella arbetstimmar, då frivilliga bidragit både till byggnationer och andra praktiska lösningar.

Föreningen vill skapa en känsla av gemenskap

—Vi var lite optimistiska med tidplanen, saker har kommit emellan, men då har vi fått justera det en aning, säger Erika Tengström.
Även om projektet har en tydlig koppling till turism, har invånarna i byn fått ta del av vad som händer i projektet. En av målsättningarna har varit att byn ska bli mer levande och föreningen vill skapa en känsla av gemenskap. Bland annat har en berättarkurs hållits och en spökvandring där trettio barn deltog. Leaderstödet betyder mycket för projektet.
—Allt egentligen, vi hade ju aldrig orkat starta upp det här. Jag tror inte vi hade fått med dem som ville jobba ideellt och satsat så mycket pengar annars, säger Erika Tengström.
Inför framtiden hoppas föreningen på en ökad besöksfrekvens och att det långsiktigt kan bidra till både lokal utveckling och nya arbetstillfällen.

Erika Tengström framför grillkåtan.

Erika Tengström framför grillkåtan som tagits fram i projektet.

Elin och Carina framför grillkåta

Elin Thellbro Marcusson och Carina T Marcusson framför grillkåtan.

en bastutunna vid vattnet.,

En av aktiviteterna i projektet var att få en bastutunna till platsen.

Skogsutbildning- ett leaderprojekt i folkbildningens tecken

På Birka folkhögskola utanför Östersund erbjuds en utbildning som riktar sig till nyblivna skogsägare och andra som vill fördjupa sina kunskaper i skogsförvaltning. Initiativet var ett samarbetsprojekt i tre leaderområden, Leader 3Sam, Leader Skog sjö och fjäll och Leader Mittland Plus. Håkan Schüberg, som leder utbildningen berättar om varför utbildningen kom till och om projektets utveckling.

— Det har tidigare saknats utbildningar för skogsägare att få förkovra sig inom sitt skogsägande och som också är helt neutral i sitt utförande, berättar Håkan Schüberg, som var projektledare.

Utbildningen har haft en märkbar betydelse för deltagarnas förståelse av skogsbruk. Ett exempel som Håkan lyfter fram är ett grupparbete där deltagarna får sätta sig in i den ekonomiska och praktiska aspekten av att sälja skog. Detta ger en konkret insikt i hur stor skillnad det kan göra att välja rätt aktörer och sätt för försäljning av virke och hur det påverkar ekonomi och lokal utveckling på ett betydande sätt. Leaderstödet har varit viktigt för att få utbildningen på plats.

—  Det var ju helt avgörande för att få igång utbildningen. Jag är inte säker på att Birka folkhögskola hade vågat kliva in utan leaderstödet, säger Håkan Schüberg.

Under skogsutbildningen får deltagarna lära sig både teorin bakom skogsbruk och praktiska färdigheter. En viktig del av kursen är att vara ute i skogen och tillämpa sina kunskaper på riktigt. Deltagarna behöver inte äga egen skog för att kunna delta och utbildningen riktar sig till personer som arbetar inom offentlig sektor, exempelvis med naturvård. Harald Larsson som gått utbildningen säger så här om utbildningen.

— Utbildningen för mig som skogsägare har varit otroligt lärorik. Jag har lärt mig så mycket som jag tar med mig framåt, exempelvis hur jag gör mina egna förvaltningsplaner, vilka träslag som mår bra i olika typer av miljöer. Jag tror den här utbildningen är nyttig för att vi ska få ett välmående skogsbruk och klä skogsägare med bra kunskap.

Håkan Schuberg, står i grönskan.

Håkan Schüberg, initiativtagare till projektet.

flera människor samlar bokollon.

Här samlar deltagarna in bokodling för provodling i sin skog.

Deltagare av kursen framför en visingsöek.

Här diskuterar deltagarna i kursen ekskogskötsel vid en av visingsöekarna. Dessa var planterade för att ge virke åt flottans krigsfartyg på 1800-talet.

 

Inspirationsträff Tynderö bygdegård

Kom och träffa oss på Tynderö Bygdegård den 12 november klockan 18.30- 20.00. Vi informerar hur det går till att söka leaderstöd.

Vi vill även inspirera inom vilka områden det går att söka pengar för under den här programperioden. Vi ger exempel på tidigare genomförda projekt och berättar även om vår riktade insats Smarta landsbygder.

Du träffar verksamhetsledare Erika Larsson Karinaho och vår projektcoach Sofi Gode. Har du frågor inför informationsträffen eller vill veta mer om leader, skicka ett mejl till info@mittlandplus.se

Alla intresserade är välkomna!

Galtströms järnväg – att åka tåg som förr

Projektet Galtströmståget är ett av Leader Mittland Plus avslutade projekt. Tack vare leaderstöd har de kunnat utveckla sin verksamhet med nya tågvagnar och perronger i vackra Galtström utanför Sundsvall.

— Det har varit ett jättebra projekt, att vi har kunnat få till de här vagnarna, tillsammans i föreningen. Sedan förhöjer det ju färden när de är i en stil som är tidsenlig, så att man får en känsla av att åka på 1800-talet, berättar projektledare Håkan Zaar.

Tidigare när föreningen kört tåg på den lilla banan i den gamla bruksmiljön i Galtström, har de varit väldigt väderberoende. Vid minsta regnoväder eller vind har de varit tvungna att ställa in turerna, men med hjälp av leaderstödet har de nu fått fina vagnar med tak och väggar, som gör att besökarna får åka i betydligt säkrare förhållanden än innan. Dessutom har de tillgängliggjort perrongen och järnvägen för att rörelsehindrade även ska kunna följa med i tåget. Håkan Zaar berättar också att deras museijärnväg gagnar även kustvägen och näringsidkare i området.

—Vi kan ju köra fler turer nu, när vi har så bra vagnar och det är ju glädjande för flera restauranger och näringsidkare att vi finns här, för vi drar hit besökare, säger Håkan Zaar.

Utmaningar stärkte sammanhållningen i föreningen

Projektet fick hantera flera utmaningar under resans gång. De fick tänka om kring sina hjul som egentligen skulle tillverkas i Wuhan i Kina. När verkstaden förstördes i en översvämning, fick de hjälp lokalt i Sverige. En annan utmaning var att projektet pågick under covid-19-pandemin. Med många äldre medlemmar i föreningen fick de hitta på fiffiga lösningar för att inte stå för nära och arbeta under projektets gång.

— Vi i föreningen har byggt alltsammans under pandemin i vårt lilla snickeri här i Galtström. Korgvagnarna, all interiör och tågvagnarnas tak. Ibland har åsikterna gått isär, men det har också stärkt vår sammanhållning i föreningen, berättar Håkan Zaar.

I framtiden vill föreningen samarbeta med andra museijärnvägar, bland annat en i Finland. En annan förhoppning är att kunna åka med tåget och dess lok till en riktig järnväg som kör med ånglok i Mecklenburg i Tyskland. Därtill vill de även utveckla sin ungdomsverksamhet och få i gång sin verkstad, så de kan förvara vagnarna på ett bättre sätt. Håkan Zaar berättar också att projektet betytt mycket för bygden.

— Galtström är väldigt välbesökt, och vi vet att järnvägen och vårt tåg har jättestor betydelse för bygden. Vi vill verkligen att det här blir en bra museijärnväg, inte bara att man åker tuff tuff tåg, utan att verkligen känner att man åker tåg, avslutar Håkan Zaar.

Håkan Zaar och Leif Hermansson är två av eldsjälarna i föreningen Galtströmståget.

Insidan av en tågvagn med bänkar och interiör som är tidsenlig.

Tåget har vacker tidsenlig interiör, som skapar en känsla av förr i tiden.

Tåget väntar på avfärd vid perrongen.

Föreningen Galtströmståget kommer att satsa på att få in fler yngre förmågor i föreningen.

Naturcamping i Storåsen- ideellt engagemang ger tillbaka till bygden

I den östjämtska byn Storåsen i Bräcke kommun finns ett av Leader Mittland Plus avslutade projekt. Där har byalaget byggt en modern servicebyggnad och enklare naturcamping för att underlätta för besökare som kommer till bygden. Målet var att möjliggöra för framtida danser, samtidigt som man öppnar upp för besökare och turister som vill jaga, fiska eller på annat sätt njuta av naturen.

—  Projektidén föddes när vi konstaterade att dusch och toaletthus började blir ålderstiget och vi vill behålla möjligheterna till danser här i framtiden, berättar Gunvor Sundin, en av deltagarna i projektet.

Bra samverkan mellan byarna

Under projektet har tre nya toaletter och en handikappanpassad dusch byggts. Däremot var det lite kämpigt under coronapandemin då projektet fick vara vilande, liksom under inflationstiderna när det blev dyrare med byggmaterial.

Nära den lilla byn Storåsen ligger byarna Hucksjöåsen och Ösjön. Samverkan mellan de tre byarna har ökat då flera andra lokala föreningar nyttjar faciliteterna. Det handlar inte bara om danslokalerna utan servicebyggnaden används också när de har möten, firanden och utbildningar i logen. Samverkan stärker gemenskapen i området.

Gunvor Sundin berättar att utvecklingen gör området mer attraktivt och att de märker av att fler människor kommer till platsen.

— Vi märker att fler människor kommer hit och vill flytta hit, på ett annat sätt än för tio år sedan. Vi har ju en familj från Tjeckien som bor här bland annat.

Projektet avslutades i somras och byalaget ser redan fram emot nästa säsong. Projektledare Gun-Mari Persson avslutar intervjun med att skrattande säga.

—Nästa sommar, då ska vi ha skitkul här!

 

Se filmen om projektet här!

 

 

 

 

 

 

 

 

Kustvägen Naturinfo lyfter natur och kultur längs kusten

Det avslutade leaderprojektet ”Kustvägen Naturinfo” lyfter fram det lokala djur-och växtlivet längs den vackra kustvägen från Njurundakusten i Medelpad, ner till Mellanfjärden i Hälsingland. Ulf Broman, ansvarig för projektet berättar mer.

— Vi har tagit fram fysiska skyltar, med däggdjur, fåglar, fiskar, träd, svamp och bär. Tagit fram de tio vanligaste, det är ju intressant för en utländsk turist som kommer för att stanna och titta. De ser ju sällan de här djuren och de får veta att det finns ju älg, räv varg, log och björn i den svenska skogen.

Skyltarna väcker turisternas intresse

Vägen stäcker sig mellan fantastiska fiskelägen och vackra utflyktsmål och tanken med projektet var att man ville ge resenärerna ett mervärde på sin resa. Skyltarna är uppsatta på platser där landskapet är relativt stillsamt och där det inte finns andra sevärdheter, vilket gör att de fungerar som avbrott längs vägen. Ulf Broman berättar att han ser många turister i husbilar som stannar på de olika vägskyltningsplatserna.
— Varje natt står det husbilar efter de här platserna. Flera gånger har jag sett att de står och fotar de här skyltarna och skickar förhoppningsvis ut det på olika sociala medier, så vi får spridning, berättar Ulf och skrattar.
Leaderstödet har varit avgörande för att finansiera projektet och samarbetet med både markägare och entreprenörer har gått smidigt under resans gång. Projektet har gjort kustvägen mer attraktiv för resenärer som vill stanna till längs med vägen.
— Framåt så tittar på vad vi kan göra ytterligare utveckling exempelvis om vi kan digitalisera skyltarna med qr-koder, avslutar Ulf Broman.

Se filmen om projektet.

 

Ulf Broman, projektledare.