Matforsfabriken är ett av Leader Mittland Plus avslutade projekt, men fortsätter att sprudla av kreativitet och uppfinningsrikedom. Brukets historia, påhittighet och kreativitet genomsyrar de gamla fabrikslokalerna, som blivit en viktig mötesplats i bygden.

—Vi fångar upp det lokalhistoriska i allt vi gör här, bland annat har vi Röhmans affär som fanns här i Matfors under hundra år, och vi har även Götas café efter en kvinna som fanns här förr. Målsättningen från dag ett har alltid varit att Matforsfabriken ska vara en mötesplats för alla åldrar, man ska bara kunna komma hit, berättar Lena Schmidt, projektdeltagare och drivande kraft.

Idén om att skapa den mötesplats som Matforsfabriken är idag tog form 2017. Efter en resa ner till Skåne, där projektgruppen kikade på ett interaktivt slott, fick de roliga idéer och uppslag till fabrikslokalernas utformning. I början tog projektet hjälp av en grupp som arbetar med återbruk och det blev startskottet för hur Matforsfabriken ser ut idag. I lokalen sprudlar kreativiteten. Det går bland annat att fika på Götas Café, kika in i Röhmans gamla affär, handla i loppisen eller passa på att göra ett besök på den konstnärligt utsmyckade besökstoaletten. Lena Schmidt berättar att många besökare blir förvånade när de kommer till fabriken.

—Vi har ju en levande miljö här inne, allt är mobilt så det går att flytta och många besökare hade inte alls föreställt sig att det är så mycket spännande här inne. Vi får ofta beröm för detaljerna. Vi lade ut en bild på vår toalett i sociala medier och fick jättestor respons på inlägget och många besökare som kom, säger hon och skrattar.

Leadermetoden uppmuntrar ideellt engagemang

Lena Schmidt menar att leaderstödet har en stor betydelse för ett besöksmål som Matforsfabriken och något hon uppskattar med leadermetoden är att man får använda tid som medfinansiering i projekten.

—Jag tycker leader är fantastiskt för att man kan använda kraften för att skapa något. Vi hade aldrig kunnat skapa det här stället enbart genom att använda pengar, utan vi är många som engagerar oss ideellt i det här.

Projektet är avslutat, men Matforsfabriken fortsätter vara nyskapande och det finns många framtidsplaner. De samarbetar med flera olika aktörer för att utveckla besöksmålet så att fler ska hitta dit.

—Det finns många uppslag och idéer för vad vi kan utveckla här, bland annat samarbeta mer med studieförbunden för att kanske skapa mer kulturella upplevelser. Sedan vill vi vidareutveckla det här med industrihistorien och vi vill utveckla interaktiviteten av den, så vi kan bli ett ännu attraktivare besöksmål än idag, avslutar Lena Schmidt.

Se filmen om projektet.

 

Lena Schmidt, engagerad i leaderprojektet Matforsfabriken.

Matforsfabriken en mötesplats som sprudlar av kreativitet.

Den omtalade toaletten är minst sagt kreativt utsmyckad.

Återbruk är ledordet på Matforsfabriken

 

Storöringens fiskeklubb – framtidens förening är föreningen som driver sina projekt med hjärtat. De lever efter devisen att alla projekt ska leva vidare efter avslut. Ett av Leader Mittland Plus avslutade projekt är fiskeklubbens projekt Naturbussen, som numera rullar vidare på vägarna för att fler länsbor ska upptäcka tjusningen med naturen.

— Det är ju naturbiten som lyser över hela föreningen, sedan om det gäller sportfiske, skåda fågel, eller om vi tittar efter kusar så är det ju naturen som är grejen. De aktiviteter vi gör i föreningen betyder mycket för kommunen och civilsamhället eftersom vi faktiskt får människor ut i naturen, berättar Ingela Dahlin, projektledare och drivande kraft.

Under projektet köpte föreningen en mindre transportbuss för att kunna agera som en mobil fritidsgård på hjul. De köpte även in fältmaterial som de använde vid exkursioner, idrottsutövande, helgläger eller för praktiskt arbete inom NO-ämnet i skolan.  Leaderstödet har betytt mycket för föreningen.

— Det är otroligt viktigt att leaderstödet finns för ideella föreningar. För oss har det betytt att vi kunnat ha en anställd i två år och att vi har kunnat köpa in material. Nu när vi brassar ut i länet, så har vi material att ta utav, berättar Ingela Dahlin.

Samarbete och folkbildning viktigt för föreningen

Föreningens ledord är samarbete och folkbildning, vilket genomsyrar alla aktiviteter de genomför med Naturbussen. Storöringens fiskeklubb arrangerar tillsammans med andra föreningar utflykter, exkursioner och temakvällar där medverkande föreningar bidrar med sitt expertområde.

— Vi försöker alltid att tänka utanför boxen. Vi fick tretton andra föreningar att samarbeta med oss. Exempelvis åkte vi ut en kväll för stjärnskådning i Naturbussen med lokala amatörastronomer, berättar Ingela Dahlin.

Utöver olika inriktningar med de föreningar som de samarbetar med, jobbar föreningen också med integration och att lära utlandsfödda svenska språket. Ingela Dahlin berättar att många professioner söker sig till föreningen och de har med bland annat naturguider och pedagoger som hjälper till med arbetet. Föreningen har tagit fram ett häfte med naturrik svenska som de använder när det åker ut med Naturbussen.

— Det här med att lära ut svenska och möta utlandsfödda utomhus är bland de roligaste jag har gjort de senaste åren. Det har givit så mycket och är så behjärtansvärt, avslutar Ingela Dahlin.

Naturbussen med vacker målning gjord av Fredrik Wimmercrantz.

Projektledare Ingela Dahlin.

Fiskelycka efter en fisketur med Naturbussen.

Här syns utbildningsmaterialet Naturrik svenska som Storöringens fiskeklubb- framtidens förening tagit fram.

En grupp studerande som fått följa med Naturbussen ut i för att lära sig mer om den svenska naturen.

 

Se filmen om Naturbussen- en mobil fritidsgård på hjul.

Förra veckan blev det jubelrop inne på Leader Mittland Plus kansli, då vi fick veta från Jordbruksverket att vårt leaderområde prioriterats inför kommande programperiod och preliminärt tilldelas 41,3 miljoner. Verksamhetsledare Erika Larsson Karinaho, berättar mer om det glädjande beskedet.

 

Berätta varför glädjen spred sig på kontoret förra veckan?

—Det är ju alltid roligt med glädjande besked!
Jordbruksverket har prioriterat vår utvecklingsstrategi och vi tilldelas 41,3 miljoner för att genomföra den. Det innebär att vi kan fortsätta förmedla lokala projektstöd med hjälp av leadermetoden. Det känns fantastiskt att vi kan fortsätta vara ett stöd till alla därute som jobbar för landsbygdsutveckling i det lilla. Vi får helt enkelt ta EU till köksbordet under en programperiod till.

Vilka möjligheter öppnar sig med det här beslutet, vad är nytt?

— Det är en vidareutveckling av det strategiska arbetet som vår nuvarande strategi har strävat efter, men nya ord såsom omställning och hållbarhet har fått större utrymme. Strategin har tre huvudsakliga inriktningar och mål. Det är att stärkta invånare (social hållbarhet), stärkt livsmiljö (ekologisk hållbarhet) och stärkt näring (ekonomisk hållbarhet). Vi börjar helt enkelt med människan, sedan miljön där vi är och därefter näringsliv och ser allt som ett cirkulärt system. Mår inte människan bra, mår inte heller platsen bra och då är det svårt att skapa förutsättningar för näringslivet. Börjar vi med människan och därefter bygger på får vi kretsloppet att fungera.

Något som är nytt med den nya strategin är att vi lägger lite krut på att skapa möjlighet för unga att skapa utvecklingsprojekt utifrån vad de tror på. Vi kan inte förutse vad ungdomarna vill, tycker och behöver i en framtid. Det gäller för oss vuxna att hänga på, när ungdomarna kommer med nya utvecklingsidéer!

Är det något särskilt syfte med de här pengarna, till exempel att de ska gå till någon särskild målgrupp?

— Syftet är ju att alla som lever, bor och verkar på landsbygden ska ha möjlighet att göra bra saker för att stärka förutsättningarna och den egna platsen. Det kan vara små projekt eller stora projekt, huvudsaken är att det är de lokala idéerna som ska förverkligas, utifrån ett underifrånperspektiv. Målgruppen för leaders projektstöd är lokala sammanslutningar av människor som brinner för att utveckla sin egen plats så den blir hållbar och attraktiv för oss som bor här.

Vad händer nu?

—Eftersom vi nu är prioriterade så väntar vi på startbeskedet för att sätta i gång den nya programperioden i januari 2023. I väntan på det jobbar vi vidare med de projektstöd som vi tilldelats för den här perioden fram till slutet av 2022 också, men vi hoppas det blir en sömlös övergång, så att vi inte riktigt märker att vi går över till en ny strategi.

Erika Larsson Karinaho, verksamhetsledare Leader Mittland Plus

Kustfiskarlyftet är ett samarbetsprojekt mellan Leaderområdena Gästrikebygden och Mittland Plus. Syftet med projektet var att skapa bättre förutsättningar för fisket i kustområdena från Upplandskusten, längs med Gävleborg upp till Husum i Västernorrlands län.

— Tack var det här projektet har vi startat en producentorganisation och vi fiskare samarbetar bra tillsammans. Vi har fått en enad röst i viktiga frågor, förklarar Carl-Åke Wallin, ordförande i producentorganisationen Kustfiskarna och engagerad i projektet.

Projektet arbetade för att småskaliga kustfiskare skulle utveckla ett starkare nätverk sinsemellan, tillvarata och sprida de yrkeskunskaper som finns inom kåren, informera om kustfisket betydelse för lokalsamhällena och besöksnäringen men även att locka unga till fiskaryrket.

Idén till projektet kom från fiskarna själva. De oroade sig för framtiden och tog kontakt med Nordanstigs kommun. Det blev lades grunden till projektet och Ingela Mästerbo anställdes som drivande kraft och projektledare.

— Jag möttes av ett gäng fantastiska fiskeentreprenörer, som är pigga på att lära ut yrket, men också som var småskaliga företagare, med tung administrativ börda, berättar Ingela Mästerbo.

Ett opinionsdrivande arbete har växt fram

Hon såg till att skapa kommunikation mellan fiskarna, men även kanaler för att nå ut till berörda myndigheter. Flera samarbeten startades upp i projektet med både myndigheter, Länsstyrelser och intresseföreningar. Under projektets gång har ett opinionsdrivande arbete växt fram och som lade grunden till att låta yrkesfiskarna frågor höras.

— Projektet blev jättebra, vi fick ju till den här producentorganisationen och det var inte alls målet. Dessutom har vi fått mycket publicitet, så fiskarnas frågor finns på den politiska agendan mycket mer än tidigare, berättar Ingela Mästerbo.

Dessutom ser hon att fiskarnas entreprenörsanda är viktigt för besöksnäringen i de kustnära samhällena där yrkesfiskarna bedriver verksamhet.

— Det betyder ju mycket för besöksnäringen att man kan köpa fisken direkt från fiskarna själva. Yrkesfiskarna har ju gått från att fiska själva till att följa hela kedjan, såsom fiska, rensa, filéa och utveckla recept till att bygga egna små butiker.

Carl- Åke Wallin är bekymrad över den dåliga fisktillgången i havet, men ser ändå positivt på projektet att lyckas påverka opinionen och att de viktiga fiskefrågorna drivs vidare.

— Vi kanske kan vända utvecklingen och påverka myndigheterna att skapa åtgärder som ger oss bättre fiske, avslutar han.

Se filmen om projektet.

Ingela Mästerbo och Carl-Åke Wallin.

Producentorganisationen Kustfiskarna arbetar
vidare med att lyfta yrkesfiskarnas frågor på den politiska agendan.

Leif Söderberg, yrkesfiskare, arbetar tillsammans med Carl- Åke Wallin.
Här förpackas fisk som säljs i Rönnskär, Hälsingland.